Sista dagen.

Snart så flyttar lilla Dennis. Jag tänker inte ljuga och säga att det inte känns tungt...för det gör det.
Var hemma hos honom fram till halv ett inatt och hjälpte till med städningen. Men blev trött så for hem och sov. Nu väntar jag bara på att han ska ringa så ska jag fara dit och fortsätta i några timmar innan jag ska jobba...

Jag har gråtit en skvätt nu på morgonen...antar att jag har insett att Dennis faktiskt kommer lämna oss idag. Låter säkert som om att han ska försvinna för alltid - men ibland så känns det så också...
Jag hoppas verkligen att vi inte kommer få sämre kontakt och glida ifrån varandra, det är det sista jag vill.

Du är en underbar människa Dennis och du betyder tokigt mycket för mig!

Kommer sakna dig. Något enormt.
Ska försöka att visa mig stark och låta bli att gråta då vi ska säga hejdå.
Tårarna kommer nog hursomhelst...ska bara försöka hålla dem inne så att du inte ser dem. På så sätt kanske det inte känns lika jobbigt att lämna Umeå för dig...


Bus

Jag älskar dig...mer än 10-4 och vad det någonsin kommer betyda.
Saknar dig redan...


Flytt.

Varit hemma hos Dennis och hjälp honom med att packa ihop en massa krafs inför flytten.
Hittade en massa skräp som fick kastas i sopsäckar. Hade jättetrevligt och kvällen slutade faktiskt med att vi fixade oss cider och till sist så kom Johan och hans ex Veronica förbi - jättetrevligt!
Dennis och Johan fann Whiskeyn som deras bästa vän och de slutade med att de hade på sig öronmuffar och andra håriga klädesplagg. Härliga killar de där!
Många danser, brottningsmatcher och kramar blev filmade eller fångade på bild. Så imorgon ska jag spela upp det hela för Dennis, får se hur han gillar det då ;)

Så nu har jag just kommit hem - Tack Tommy för att du körde hem mig under ditt arbetspass :)

Så nu ligger man hemma...tyst, ensamt och tomt.

Sova?


Mammut.

Moderkaka
Mammut glad.

Status Que.

Varit i Sthlm och hälsat på min bror i helgen. Riktigt trevligt! Han bodde i en riktigt mysig liten lya bortanför Bromma flygplats. Har haft tur med vädret också - soligt och jättevarmt.
Har bränt 4000kr dessutom, det sved väl litegranna...men dock väldigt längesen som jag köpte något till mig själv så det känns som om att jag var värd det.
Vi körde bil ner, så man har lite smått ont i stjärten och benen efter allt gående nu i helgen.

Fick även fara på IKEA igår. Emelie blir överlycklig så klart. Handlade för 1000kr så idag ska jag ändra om lite i min lägenhet.

-----------------------------------------------------------------------

Idag känns det lite jobbigt. Självklart så känns det jobbigt att komma hem till ett grått och trist Umeå. Men även för att vardagen är så trist. Samma visa, samma sak. Usch.

Å till helgen så flyttar lillgrisen Dennis. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det hela. Från en början så försökte jag väl bara att "glida" förbi det hela. Men hur jag än vänder eller vrider på allt så kommer det bli riktigt jobbigt att se honom fara. Så i veckan ska jag försöka umgås med honom så mycket som möjligt...för sen lär det dröja månader innan vi ses igen.
Men usch vad jobbigt det ska bli. Gruvar mig en massa för hur jag ska reagera på det hela...hur jag kommer må osv.  Men jag måste förstå Dennis också...han kommer säkert få det jättebra där nere. Är glad över att han tar sig någonstans här i livet.

Nu ska jag ta och pallra mig ner i tvättstugan och stryka mina nya gardiner.



NO MORE STATUS QUE

Imorgon, tomorrow, mañana.

Ska bli intressant att se hur Emeluttan mår imorgon då mamma (fröken ur) ringer och väcker mig klockan sex.
Jag har själv bestämt mig för att jag ska må bra...pallar inte en till mörk dag. Så det så.
Gäller bara att kämpa emot så gott det går och inte ge med sig så lätt.
Jag vet att jag kan!

Har funderat på vad orsaken till allt detta mörker är också...men det är så svårt att kunna peka på en viss specifik grej och säga att JUST DEN är orsaken.
Får ta en sak i taget helt enkelt.

---------
Varit hemma hos Dennis och ätit Tacos tillsammans med han och Jonka. Riktigt gott. Även skönt att fly ifrån lägenheten och dess tystnad...det enda man hör då är hur maten skriker i kylskåpet och att man speglar sig sjutton gånger för att kunna hitta en vinkel där man ser liiiite smalare ut.
Så när de kom för att hämta upp mig så var det samtidigt jobbigt att lämna "tryggheten" i lägenheten, men jag visste att det skulle bli bättre om jag lämnade stället.
När vi väl hade ätit så kom min älskade ångest i alla fall. Mitt största mål var bara att lyckas dölja den för Dennis och Jonka...tillslut så somnade jag.
Vaknade en liten stund senare och då var det "Du blir vad du äter" på tv.
Tänkte många elaka tankar om den där kärringen men tittade glatt på programmet.
Så började Dennis och Jonka räkna ut hur onyttigt tacos var... hur många kalorier vi hade smällt i oss och hur många kalorier det fanns i diverse burk, sås etc.
Min hjärna gick då på högvarv...vilket även ångesten började göra.
Jag kunde till och med känna hur magen, benen och armarna växte.
JAG ORKAR INTE!  Ville bara få tyst på killarna, på tv:n och framförallt Min Hjärna och dess tankar.
Jag är så less på att sitta och trycka ned mig själv konstant. Vad jag än sysslar med så lyckas jag trycka ned mig själv. Jag kan t.ex sitta och prata med en person, en vardaglig konversation...men under någon minut så har jag hittat ännu fler fel på mig och konstaterat att personen som jag pratar med är bättre, finare, smartare och perfekt.

Näpp. Nu ska jag ha en bra dag imorgon och jag SKA säga tre positiva saker om mig själv innan dagens slut.

Så nu ska jag försöka sova. Godnatt allihopa.


Three days...

Tredje dagen i botten nu... längesen jag mått dåligt tre dagar i rad.
Fick i alla fall ett glädjande besked nyss - att jag får ut en ny mobil på hemförsäkringen. Dock en självrisk på 1500kr... tur man skiter pengar som sagt.

Har som sagt varit väldigt nedstämd de senaste tre dagarna... fräser ifrån för minsta lilla sak. Å Jag blir så arg på mig själv för detta. Ingen som gör något fel, bara jag som reagerar på allt.
Förlåt mig.
Tror bara jag känner mig så "ensam" i min egna lilla värld och då växer paniken och ilskan.

På lördag ska jag kanske till stenbrottet (eller vad det nu hette..)
Sara och Thomas m.fl ska tydligen dit...så ska joina dem. Äntligen.
Hoppas bara att det blir av. De förtjänar verkligen att få roa sig lite.

Annars är det jobb som gäller hela helgen. Ska köra hårt så kan jag förhoppningsvis vara lite stolt över mig själv på söndag e.m

Näe. Dags för middag kanske...?

Rocco

Ingen bra dag idag. Mest slö trött och väldigt sjuk.
Så har varit hemma mest hela dagen. Sängen blir ens bästa vän.

Känner mig mest tom inuti. Som om att något saknas.
Försöker verkligen hålla humöret uppe och spela "normal".
Men det är riktigt svårt inför de som känner mig bäst.
Å energin rinner bort.


Rocco

Rocco är ändå den finaste.


Suuuk.

Så blev man förkyld också. Har jobbat 7-18 idag och jag är helt död. Hade tänkt fara till stugan och även ställa upp på att köra bror till Åmsele. Men tror jag har feber...så jag drog in till Umeå direkt och nu ska jag krypa ner i sängen. Måste bli piggare tills imorgon, ska ju jobba även då.


Egentligen finns det så mycket som jag vill skriva om. Få skriva om hur jag känner och mår...men jag kan inte.
Jag är i alla fall väldigt tacksam för att mobila teamet alltid lyssnar på en. Nog för att det är deras jobb, men de är verkligen duktiga på att få en på andra tankar. Så tack.

Hade hoppats på att hinna träffa Sara i helgen. Men vi får ta det en annan helg. Jag kommer alltid finnas här gumman :)
Tänker en massa på er.

Nu blir det sängen.

Damn.

Tröttare än tröttast.
Ändå skönt att sova, slipper man tänka så mycket.

Varit jobbigt på sistone. Känt mig väldigt nedstämd och jag har inte riktigt kunnat hantera känslorna.
Dennis ska nämligen flytta härifrån - ända ner till Lund. Det är ju för fasen ett helt annat land enligt min mening.
Försöker att inte tänka på det, men känslan, paniken och ledsamheten hänger över mig som ett moln.
Kan försöka rycka upp mig själv ena sekunden...men försvinner i min egna lilla värld lika fort.

Har så mycket känslor i kroppen angående allt det här att jag tror jag blir galen.

Vill inte att du ska flytta så långt bort. Vill inte.

Kommer sakna dig något enormt och jag har stor panik inför detta.

Samtidigt som jag vill umgås med dig så mycket som möjligt just nu, så känns det på något sätt säkrare att hålla mig på avstånd. Fast jag vet att det inte funkar. Hur jag än gör så kommer jag bli jätteledsen och det finns inget som kommer att ändra på det.

Önskar att jag kunde le och skratta åt allt - för din skull. För innerst inne så vet jag att du verkligen vill härifrån och att det kommer vara bra för dig. Men det är svårt.
Även om jag kommer vara väldigt nere och ledsen nu så ska du veta att jag vill verkligen bara se att du mår bra och är lycklig. Kommer bara ha svårt för att visa det...

Du betyder så mycket för mig Dennis. Om du bara visste hur många tårar jag fällt över att du ska flytta...
Du är underbar helt enkelt. Kommer bli tomt.

Kommer sakna dig.




RSS 2.0